STRECK NOLL SEX

Vi står stilla
men tiden rör sig ändå

Tryck paus och lyssna
allt fortsätter, fortsätter
att gå

Jag vill hålla kvar vid ett ögonblick
som jag vet inte finns

Och en känsla
så stark att den får mig ur balans

Jag kan se längre nu
både bakåt och fram

upptäcka detaljer
som jag tidigare inte hade gett en chans

Och jag litar på det du
som aldrig fanns

och alla de känslor
som fick mig att röra mig någon annanstans

Hinder (31 oktober)

Fötterna rör sig långsamt över den
blöta asfalten. De vill röra sig
snabbare. Hoppa. Skutta. Men de
rör sig långsamt över den svarta
asfalten

Avlägsna ljud dånar i öronen
Man kan nästan röra vid dem.
men man vill inte

En tystnad behöver inte alltid
innebära en klarhet

Och man rör sig bort från den
Bort från det
Bort från allt

Magen höjer sig
sänker sig
utan att man behöver tänka på
det

Håret är blött
och lite kallt
Långt men kan bli längre
eller kortare
kort

Ett val är ett val är ett val är ett val är ett val är ett val är ett val är ett val är ett val är ett val
är ett val är ett val är ett val är ett val är ett val är ett val är ett val är ett val är ett val är ett
VAL.

Ibland blir det inte ett

Bortnött rött nagellack och jag är på väg hem

Bortsuddat bläck på mitt lillfinger

Varma kinder

Den underliga känslan av att ha varit borta en evighet men som snabbt kommer att raderas till att man aldrig någonsin åkt.

I din närhet

Då du är svag i stunden
Ler jag mitt allra sorgsnaste leende

När du närmar dig mig
Pressar jag händerna långt ner i fickorna

Annars kommer jag att röra dig
Röra dig och inte kunna dra mig undan

Då jag är svag i stunden
Ler du ditt allra ljuvaste leende

Och närmar dig mig
Rör vid mig
Säger alla de saker du inte får säga
Alla de saker jag vill att du ska säga
Alla de blickar jag vill att du ska skicka

Men vår tystnad är min
Orden som aldrig kommer över mina läppar
Dina ögon som drar mig dit du vill
Mina steg som ekar i motsatt riktning

Men innan jag går
Lovar du mig luft
För att sedan säga: ”får jag krama dig?”

citodon

Jag står och river bort transparent tejp
från min mörka dörr tills du ringer mig

Jag läser vingklippt ängel och tänker på dig
På dig
och hur du är
På dig
Och hur jag vet att du kunde vara

Jag klarar inte av att läsa den boken
Jag lägger ifrån mig den på nattduksbordet
Där hittar jag bilden av dig

Du ler ditt allra vackraste leende på bild
På bilden som inte jag har tagit

Med huvudet på sned blir din smilgrop
på den högra kinden ännu tydligare än i vanliga fall
Min smilgrop är mest framhävande på den vänstra
I ögonen faller några stripiga hårtester
som du sekunderna efteråt vant kommer att stryka åt sidan
åt samma håll som mig

De bruna ögonbrynen följer de mandelformade ögonen med samma färg
De, ögonen sprudlar av energi, busighet och rus
Du sitter ned på huk i den marinblå anoraken
som nästan döljer din taniga kropp

(Din taniga kropp som jag bara två kvällar tidigare hållit
Vi hade tittat varandra i ögonen
och jag ville att det skulle vara magiskt)

I bakgrunden sitter och står dina vänner
som även är mina
men mest dina

De ler ikapp med att de skogsgröna systemetkassarna
töms i det vårfärska gräset
Men det är aldrig tillräckligt
Ordet sprids
alla vill ha något

Alla vill ha något idag som vilken annan dag
och hon, min vän som inte vill att jag ska tycka illa om henne
fixar det
till dig och de andra

På bilden
det var då du var som allra vackrast
då du och jag kunde låtsas
att livet var som en sen majdag
bekymmersfri

(Kvällen innan höll du om någon annan
någon annan som inte var jag)

Jag visste det redan då
Den dagen, det var när vi inte längre
Vi var inte längre vi

Jag ville säga den dagen:
har inte du fått lite väl mycket idag?
och jag ville sträcka ut min hand och fråga:
hur mår du egentligen?

Du ler för på bilden är allt bra
och varje bild är bra
bara du fått något i dig
som får dig att känna dig fri
bekymmersfri

Jag vet att dina färger har blekts inom mig
dina ord har långsamt smulats sönder
men ditt leende får mig nästan att känna
igen

Jag lägger motvilligt tillbaka bilden
Jag lägger den i högen av minnen jag har av dig
Långsamt släpper jag taget


Du kommer inte att ringa

hicka

självklart får jag hicka när jag tänkt vara duktig och gå och lägga mig innan jag somnar i soffan för en gångs skull.

idag har den första dagen av grönans julmarknad avklarats. det var riktigt mysigt men givetvis skedde det genast ett missöde (i annat fall hade väl inte jag varit jag.) visst för att det heter brända mandlar men de här blev riktigt brända och det luktade inte så tilltalande som tanken bakom dem är. jag blev kvar nästan en timme extra men det gjorde inte så mycket när vi fick en öl och vegetarisk gulasch som tack för första dagens insats.

imorgon ska jag försöka lägga upp lite av mina förlegade texter, men nu (eftersom hickan ännu inte har gett med sig) blir det sex & the city.

skrivkramp och tunghäfta

jag vet inte vad det har tagit åt mig. jag kan helt enkelt inte formulera mig längre. enkla meningar fungerar men så fort jag ska utveckla något eller föra ett någorlunda långt resonemang så tar det stopp. jag kan inte binda ihop meningarna, göra liknelser (för att jag har glömt bort vad det är något liknar) och adjektiv ska vi inte ens börja prata om.

jag tror att jag kan kan skylla detta på sömnlösheten, som ännu är ett faktum.