vakuum

smula sönder
jag vill att det ska smula sönder
och strykas bort
sakta
med den ljuva rörelse som
faller det värdigt

oss
det finns inte längre ett
vi
har det någonsin?

du valde att färga
mina kinder svarta
inte med ord
utan med de ord
som inte blev

med din frånvaro som
ständigt var närvarande

men när du var där
i min hand
med din hand
med dina läppar
med dina ord
ville jag inte vara någon annanstans

den salta smaken av sötma

typiskt mig att impulsbeställa böcker från bokus bara för att jag inte kan sova och hamnade på deras sida av en ren tillfällighet. men jag klagar inte. att få böcker hemskickade till en är bland det bästa jag vet. det blir min sommarläsning.

jag tror dock att jag skulle värdesätta det desto mer om jag inte redan hade några travar med böcker här hemma som jag systematiskt försöker att plöja mig genom. men deras dag kommer den med, bara vänta så får ni se.

(dag 2)

det är enerverande tråkigt att vara sjuk. speciellt när det är magkatarr man har och smärtan så gott som försvunnit. jag vet att det är då man faktiskt behöver vila och ta det lugnt, men jag blir stressad av att bara vara hemma och inte göra något.

just nu sitter jag redo att gå ut men det är något som hindrar mig från att ta mig ut i hallen, dra på min skorna och ta mig ut i kvällssolen. kan det vara mitt bättre vetande kanske?

This ruined puzzle

"Hej Elmina!

Jag vill bara meddela att din ansökan har nått mig. Kul att du söker
Projektterminen. Jag behöver inget arbetsintyg från Gröna Lund. Att du gått
på Wik är det som räknas. Ser fram emot att läsa om Elina i lugn och ro i
min arbetslokal här i Gbg. Antagningsbesked kommer före midsommar!

Allt gott,
Pär Hansson"

...
Jag blev så nervös av mailet att jag satt och skrattade okontrollerat i en kvart.

annars har dagen inte bestått utav särskilt många skratt, mest tårar. inte så mycket på grund utav att det var min "sista" dag på grönan, utan utav andra anledningar.

Det ska bli så skönt att komma iväg till gotland med greta. vi ska cykla och göra broscher. jag älskar vår spontanitet. måste bara hitta bra plast innan vi åker.

förhoppningsvis kommer jag få perspektiv på saker och ting och kunna lämna vissa personer bakom mig, hur ledsamt det än är och hur mycket jag än tycker om personen i fråga.

PANIKPANIKPANIKPANIKPANIKPANIKPANIKPANIKPANIKPANIK

Prestationsångest på högsta nivå. Nu har jag bara det personliga brevet kvar att skriva ihop. Men jag hittar inte mina arbetsintyg, inte bra. Måste nog ringa Sara och be om någon nödlösning. Eller dra till pappa och riva upp och ner på stället. Jag fick dessutom inte tag på annalena och hittar inte hennes mail, så jag vet inte hur jag ska göra. jag kan ju inte droppa henne som referens utan hennes tillstånd, eller?

Jaja, ikväll klockan tio (senast!) så ska allt ligga på lådan och jag kan andas ut, eller i varje fall sluta hyperventilera. Jävla arbetsintyg och referenser, kommer de ens att kolla upp dem är frågan...