karaktärslöst snask

så är ännu en ny dag begunnen. jag är medveten om att klockan snart är post meridiem, men jag har faktiskt varit upp sedan tidigt och faktiskt fått lite nödvändigheter gjorde.

jag startade dagen med några avsnitt ur "tusen små bitar", vilket jag har gjort hela veckan. kan tyckas vara en rätt dyster start på dagen men nu när jag äntligen läser boken, efter att ha haft det i bakhuvudet i två år, så är det faktiskt det minsta jag kan ge den. sedan blev det lite dn, lite mer bok, andra gruppens texter till nästa vecka och för närvarande sitter jag med näsan i en magister uppsats i etnologi vid namn"I vems blickfång? Klädstrategi och harlemsfantasi hos unga kvinnor i diaspora" Undrar om hon var medveten om rytmen i det rubrikvalet.

I gårdagens, kvällens, nattens hemmavarande lyckades jag på i mig en påse gott och blandat. jag förstår mig verkligen inte på folk som köper en sån påse. vad får de ut av det? vilka tankar snurrar i deras huvud då de står där med ett minst två meter långt konfekturval och sedan väljer den blå/röda påsen? den är bara mjäkig och intetsägande. godis utan karaktär, kan jag utan tvekan konstatera.

hur kom det sig då att jag hade en sådan påse skräpandes hemma hos mig? jo greta hade glömt den här och vi hade faktiskt ett samtal under kvällen ifall jag skulle öppna den eller inte. hon tyckte att jag skulle det, jag höll inte med och hade en långt utläggning om dess färglöshet (trots den kemikalieexplosion man slängs i väggen av då man öppnar den, eller bara tittar på de små geleklumparna genom påsens kickfält.)

men vid midnatt tänkte jag what the hell och öppnade den, det var ju trots allt fler år än jag kan minnas sedan jag åt gott och blandat, jag kan ju faktiskt ha fel. jag kan inte säga att jag ångrar det djupt men jag hade så här i retroperspektiv säga att jag hellre hade varit utan den.